2026-09-02
Jag registrerade ett bolag och gjorde sen ingenting på ett år

Jag har alltid gillat film. Filma, redigera, klippa ihop grejer. I flera år har jag gillat det. Men jag hade aldrig gjort något verkligt av det.
Sen stod jag på jobbet på Kungälvs sjukhus. Jag jobbar som sjuktransportör. Och en dag stod jag där och tänkte: jag vill inte stanna kvar här. Det här kan inte vara det. Jag vet att jag kan mer än det här, och det finns saker jag faktiskt älskar att göra. Och jag har inte gjort ett skit åt det.
Så jag tänkte: låt mig bara registrera bolaget och se vad som händer.
Det var hela planen. Registrera nu, lista ut resten sen.
Jag hade ingen plan
Det enda jag visste var riktningen. Media. Filma och redigera. Det var allt.
Inga mål. Inget konkret. Ingen aning om hur man faktiskt driver ett företag.
Och sen satt jag där med ett aktiebolag och tänkte: shit. Vad fan gör jag nu?
Bokföring? Vet inte hur man gör. Priser? Ingen aning vad jag ska ta betalt. Vad för utrustning behöver jag köpa? Hur levererar man ens till en kund? Kommer folk ta mig seriöst, jag är typ ett barn?

Sanningen är att jag visste att jag inte skulle klara det. Det var därför jag registrerade så spontant. Det var mitt sätt att tvinga mig själv. Gamla Nezar gjorde det för att tvinga framtida Nezar att ta tag i sitt liv och göra det han älskar.
Problemet är bara att framtida Nezar inte gjorde något heller.
Året då ingenting hände
Efter registreringen blev det bara ångest.
Jag hade massa idéer i huvudet. Grymma idéer, tyckte jag. Men inget av det blev verklighet. Ingen action. Bara tankar som snurrade runt och runt.

Och det kändes skit. Jag mådde dåligt under den perioden. För jag visste ju att jag hade gjort det. Jag hade tagit steget, jag hade papperna, bolaget fanns på riktigt. Och sen satt jag bara där.
Ett år gick så.
Natten då jag spelade in ett röstmeddelande till mig själv
I slutet av 2025 var jag på botten. Peak shit.
Jag satt i sängen en natt, väldigt ledsen, och bestämde mig för att jag måste tvinga mig själv igen. Jag måste göra något för framtida mig.
Så jag spelade in ett röstmeddelande. Till mig själv.
Det låter dumt, jag vet. Men jag pratade med mig själv och det var inte snällt. Det var hårt. Jag var aggressiv mot mig själv på ett sätt jag aldrig hade varit mot någon annan.
Grejen jag sa som fastnade var: även om det inte funkar, så har du i alla fall försökt.
Jag har faktiskt problem med att få saker gjorda. Det här är mitt sätt att komma runt det.
Så jag dubblade ner på att tvinga mig själv
Nästa steg var att göra det offentligt.
Jag bestämde mig för att börja lägga upp på TikTok och säga rakt ut, framför alla, att jag ska ha min första betalande kund innan 2026. Jag hade typ två-tre månader på mig.
Första videon var enkel. "Det här är del 1: att få första kunden innan året är slut."

Och jag ska vara ärlig. Jag gillar inte sociala medier. Jag gillar inte att prata framför kameran. Det är inte min grej alls.
Men det var precis därför det funkade. När alla tittar blir pressen så stor att jag faktiskt måste leverera. Kanske inte den mest hälsosamma tanken. Men det var det som funkade för mig.
Sen började jag bygga. Gjorde en animerad video för Spotify bara för att ha något i portfolion, något att visa upp.
Sen hände det
En thairestaurang, Thai Samila i Billdal, hade sett mig på TikTok och ville testa ett samarbete.

Jag jobbade en vecka åt dem. Gratis. Och nej, jag ångrar det inte. Jag hade noll kunder och noll portfolio, och det var värt det. Deras videos fick bra spridning.
Sen kom första riktiga kunden. Och vet du vad de sa? Att de hade följt min resa. De hade sett vloggarna, sett Thai Samila-videorna, sett hela grejen. De ville vara min första kund.
Det var inte pitchen som sålde. Det var att jag hade dokumenterat allt.
Om du sitter där jag satt
Om du har registrerat ett bolag och sen bara fastnat i ditt eget huvud, då vet jag exakt hur det känns.
Mitt råd är att göra samma sak som jag gjorde. Tvinga dig själv. Lägg upp på sociala medier och säg målet högt, framför alla.
Det är jobbigt. Det känns skit. Men det funkar.
Det funkar kanske inte för alla. Det funkade för mig.
Och det viktigaste jag lärde mig av hela året jag slösade bort: du kommer aldrig lista ut allt i förväg. Bokföringen, priserna, utrustningen, alla frågorna som fick mig att frysa. Inget av det löste sig av att jag satt och tänkte på det.
Det löste sig när jag började röra på mig.
